Historia

Mongolriket

Mongoliets historia sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden. Redan 3500 – 5500 år f.kr började befolkningen använda hästar och den typiska Mongoliska livsstilen etablerades. De flesta Mongoler blev hästridande nomader. Länge befolkades Mongoliet av många nomadfolk och de rivaliserade stammarna låg ofta i konflikt med varandra. De slogs, plundrade varandras byar och utförde hämndaktioner. I början av 1200-talet enade Djingis Khan nomadstammarna och grundlade sitt mongolvälde. Mongolriket skulle bli en av världshistoriens största imperium som sträckte sig från Östeuropa till Korea, från Ryssland i norr till Indien i Söder. Djingis Khan krossade Persien, invaderade Kina och annekterade Sibirien och delar av Ryssland.

De mongoliska krigarna stred först och främst från hästryggen, men använde sig också av vapen som katapulter som sköt iväg stenar, brinnande oljor och explosiva material. Floder leddes förbi städer för att tvinga lokalbefolkningen att kapitulera. Byar erövrades och plundrades. Flera miljoner människor dog under Mongolrikets härjningar.  Innan Djingis Khan dödades i Gobiöknen år 1227 delades mongolriket upp i fyra delar och hans söner fick styra över var sin del. Efter Djingis Khans död blev Ögedei Khan mongolrikets överhuvud och efter honom blev Djingis Khans barnbarn Kublai den nye Storkhanen. Erövringarna fortsatte efter Djingis Khans död och mongolriket bredde ut sig ända fram till Kublais död år 1294.

Riket splittrades sedan i flera olika riken. Den mongoliske grymme härskaren Timur Lenk fortsatte att sprida skräck och erövrade Persien, Mesopotanien, Afghanistan, Syrien, nordvästra Indien och Kaukasus. På 1300-talet började emellertid de mongoliska rikena ett efter ett falla samman och Mongolernas storhetstid var över.

Det kommunistiska Mongoliet

På 1600-talet införlivades Mongoliet i Kina och förblev under Kinesiskt styre ända fram till den kinesiska revolutionen år 1911. 1919 gick kineserna in i Mongoliet på nytt men kastades ut av den ryska tsarens styrkor två senare. De ryska tsarstyrkorna drevs i sin tur ut av mongoliska kommunister med hjälp av Sovjets röda armé. 1924 blev Mongoliet en självständig kommunistisk republik. Banden med Sovjet var starka och på 60-talet klipptes banden med det kommunistiska Kina, men behöll vänskapsförbindelserna med Sovjetunionen.

Det demokratiska Mongoliet

I samband med Sovjetunionens glasnost och perestrojka under 80- och 90-talen blev även Mongoliet en demokrati. Efter omfattande demonstrationer i Mongoliet och en stark opposition kände sig den kommuniska diktaturen tvingad att tillåta andra partier än enbart det kommunistiska partiet. 1992 infördes en demokratisk grundlag och folkval infördes. Mongoliets kommunistparti vann emellertid valet för att sedan efterträdas av det Demokratiska Partiet fyra år senare. År 2000 fick kommunisterna tillbaka makten efter en jordskredsseger vilket berodde på ekonomisk instabilitet, korruption och missväxt under demokraternas styre. Sedan dess har det kommunistiska partiet varit starkt, men har tvunget att regera i koalition med andra partier.